Pia Tham, professor vid institutionen för socialt arbete vid Uppsala Universitet, är projektansvarig. Pia.tham@uu.se Det planerade projektet är en utveckling av två tidigare AFA-finansierade projekt: Socialsekreterares arbetsvillkor - vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet? (dnr 130012, Tham 2016, 2017, 2018, Tham & Strömberg, 2020) samt Friska arbetsplatser (dnr 170125, Norrgård et al., 2023; Steive et al., 2023; Tham & Kåreholt, 2023; Tham & Kåreholt, kommande). Viktiga resultat av de tidigare studierna kommer nu att fördjupas och konkretiseras för att komma till praktisk användning. Bakgrunden till projektet finns i två decenniers forskning kring socialsekreterares arbetsvillkor där ansträngande arbetsvillkor och höga sjukskrivningstal ofta beskrivits. Upprepade enkätundersökningar har genomförts bland socialsekreterare i drygt 50 arbetsgrupper år 2003 (n=309), 2014 (n=349) och 2018 (n=460). Enkäten baserades på QPS Nordic (Dallner et al., 2000) och omfattar drygt 160 frågor (index och enskilda frågor) om hur arbetets innehåll (ex. krav, kontroll, rollkonflikter) samt organisationen (stöd, arbetsledning, organisationsklimat, samarbete i arbetsgruppen) upplevs. Hälsomåtten GHQ 12 (Goldberg, 1978) och delskalan emotionell utmattning i MBI (Maslach, 1976) ingår. Enkäten samlades in genom personliga besök på arbetsplatserna, vilket innebar en hög svarsfrekvens (97% 2003, 81% 2014 och 84% 2018). I analyser av enkätsvaren från 2018 delades arbetsgrupperna in i friska (11 grupper n=92), sjuka (5 grupper, n=44) och genomsnittliga (18 grupper, n=157). Indelningen gjordes utifrån andel av gruppmedlemmarna som skattat sin hälsa som bättre, sämre respektive kring genomsnittet för alla respondenter. Ett tankeväckande resultat var att såväl arbetsgrupper som tillhörde de sjuka och de friska ibland återfanns i samma kommun/stadsdel. Då alla grupper hade samma arbetsuppgifter tydliggörs betydelsen av andra faktorer än enbart de som kan relateras till arbetets innehåll. Dessa viktiga resultat behöver därför i nästa steg belysas i ett djupare perspektiv, dvs. i intervjuer med såväl socialsekreterare som arbetsledare och högre chefer, för att få mer djupgående kunskap än vad som kan fås i en enkätundersökning. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur friska arbetsplatser inom socialtjänsten kan skapas och bibehållas.