Frågeställningar Alkoholkonsumtion är associerad till både fysisk och psykisk ohälsa och kan relateras till en stor del av den totala sjukdomsbördan i Sverige och internationellt. I Sverige har alkoholkonsumtionen bland äldre (65–84 år) ökat med 30% mellan 2004 och 2021. Denna ökning var särskilt uttalad bland kvinnor, 65–84 år. Även om hälsoriskerna förknippade med högt alkoholintag är väl etablerade, är kunskapsläget gällande effekterna av låg till måttlig alkoholkonsumtion mer motsägelsefulla. Senare tids forskning har visat att även konsumtion av små mängder alkohol innebär hälsorisker och att det inte är möjligt att sätta en riskfri mängd av alkoholkonsumtion. Därtill har tidigare studier huvudsakligen fokuserat på yngre, vuxna personer, och det finns därför ett behov av att studera alkoholkonsumtion i en äldre population. Syftet med detta projekt är att studera effekten av låg till måttlig alkoholkonsumtion från medelåldern (45-65 år) och upppåt avseende risk för hjärt-kärlsjukdom, förmaksflimmer, njursvikt, demens, depression, ångest och förtida död i en äldre svensk population. De specifika frågeställningarna är: 1. Att beskriva alkoholkonsumtion från medelåldern (45-65 år) och upppåt i termer av a) könsskillnader b) förändring av dryckesmönster c) total alkoholkonsumtion 2. Att relatera alkoholkonsumtion från medelåldern (45-65 år) och uppåt avseende risk att utveckla a) kardiovaskulär sjukdom (ischemisk hjärtsjukdom, akut hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt b) förmaksflimmer c) kronisk njursvikt d) demens (Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, Lewy-body demens, frontallobsdemens) e) depression f) ångest g) förtida död Data och metod Forskningsprojektet är en epidemiologisk observationsstudie. Data från en befintlig databas, SIMPLER (Swedish Infrastructure for Medical Population-Based Life-Course and Environmental Research), kommer att användas. SIMPLER är en nationell forskningsinfrastruktur som omfattar cirka 107 000 deltagare från två storskaliga kohortstudier. Deltagarna är födda mellan 1914-1952. Deltagarna har upprepade gånger (1997, 2009, 2019) besvarat frågeformulär om levnadsvanor och socioekonomiska faktorer. Data kommer även att inhämtas från Patientregistret och Dödsorsaksregistret. För att kunna besvara forskningsfrågorna kommer relevanta faktorer och justeringsvariabler att inhämtas från SIMPLERs databas. Vi kommer att använda deskriptiv statistik, Chi 2-test och logistiska regressioner för att besvara frågeställningarna. Det stora antalet deltagare, de upprepade mätningarna och den långa uppföljningstiden ger en unik möjlighet att svara på våra forskningsfrågor i en svensk kontext. Samhällsrelevans och nyttiggörande Vårt forskningsprojekt kommer att öka kunskapen om hur låg till måttlig alkoholkonsumtion påverkar uppkomsten av våra vanligaste folksjukdomar och förtida död. Vidare kommer resultat från forskningsprojektet bidra till att utveckla alkoholriktlinjer och därmed generera samhällsnytta i form av förbättrad hälsa i befolkningen och lägre samhällskostnader. Resultaten från vårt forskningsprojekt kommer att spridas till beslutsfattare t ex Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, samt det internationella forskarsamhället. Genom att även sprida våra resultat till såväl befolkning som till vårdpersonal kan hälsorelaterad ohälsa kopplad till låg till måttlig alkoholkonsumtion minskas. Genomförande Detta är ett treårigt forskningsprojekt. Forskargruppen är väl insatt i epidemiologiska studier och har en tvärvetenskaplig sammansättning, vilket garanterar ett framgångsrikt genomförande av planerade studier. Kostnader förknippade med studien är till övervägande del relaterade till datainhämtning, statistisk bearbetning, arbetstid för inblandade forskare samt nyttiggörande och spridning av resultat.